Diabetiologi
Def. Kronisk hyperglykemi med nedsatt insulinproduktion och/eller insulinresistens
Prevalens
- 3.5 – 4.5 % av Sveriges befolkning
- 10 – 15 % av dessa har Typ 1
Metabol reglering
Lågt BS: Glukagon från pankreas alfaceller à Stim. levern till frisättning av lagrad glukos samt till nytillverkning
Högt BS: Insulin från pankreas betaceller à Perifer vävnad tar upp blodglukos
- Sypmatiska nervsystemet nedreglerar insulinproduktionen och upprelgerar glukagonproduktionen.
Glukagonproduktion stimuleras av fet mat
Glukostransportörer
- GLUT1 – Uttrycks i de flesta celler
- GLUT2 – I tunntarm, njure, pankreas, lever
- GLUT3 – Placenta och neuron
- GLUT4 – Den insulinstyrda glukostransportören. Tvärstrimmig muskulatur samt fettväv
Insulin
- Stimulerar perifer vävnad till glukosupptag
- Stimulerar levern till glukosupptag och lagring (stim glykogensyntas)
- Hämmar glykenolysen (stim fosforylas)
Hur glukos påverkar insulinsekretion
Glukos går in i cellen via GLUT2 där den ombildas till ATP. ATP-känsliga kaliumkanaler stängs vilket depolariserar cellen och kalcium strömmar in vilket stimulerar exocytos av insulin.
Insulinreceptorn
Insulin binder till tyrosinkinaskopplas receptor. IRS fosforylerar proteiner och rekryterar GLUT4 till cellmembranet.
Ketacidos
Vid insulinbrist bildas ketoner vilka sänker pH i blodet med acidos som följd.
HHS
- Drabbar främst äldre typ-2-diabetiker
- Elektrolytbalansen (hypokalemi särskilt) är rubbat
- Större insult har lett till ökat insulinbehov
Senkomplikationer
- Huvudsakligen mikro- och makrovaskulära
- Kärlen skadas och får problem med försörjning och borttransport av skadliga ämnen, hjärtattack och stroke mer vanliga
- Njurar, ögats retina, perifera nerver och kärl
Typ 2-diabetes
- En del av det metabola syndromet
- Risk för hjärt-kärlsjukdom
- Minskad känslighet för insulin hos målcellerna
- Beta-cellerna bränns succesivt ut
Sulfonureider
- Förstahandspreparat för normalviktiga
- Verkar mot SUR1 receptor på beta-cellen. Stänger kaliumkanalen med ökat kalcium som följd à insulinfrisättning Meglitinider
- Samma mekanism som sulfonreider men annat bindingsställe.
- Mindre risk för hypoglykemi
- Snabbare tillslag, kortare duration Metformin - förstahandsval
- Verkar mot hepatocyter och ökar deras insulinkänslighet med minskad glukosporduktion som följd
- Ökar även i mindre grad insulinkänsligheten hos tvärstrimmig muskulatur och fettväv
- Biverkningar begränsar användandet, ffa illamående och gastrointestinala besvär Alfa-glukosidashämmare
- Akarbos, hämmar nedbrytningen av långkedjiga kolhydrater i tarmen
- Som tillägsbehandling till livstilsförändringar eller annan farmaka
- Problem med GI-biverkingar, främst flatulens Tiazolidindioner/glitazoner
- Agonist till transkriptionsfaktor som styr bl.a fettmetabolism, glukosmetabolism och fettcellsdifferentiering
- Minskar insulinbehovet med 1/3 DPP-4-hämmare, GLP-analoger
DPP-4 bryter ned inkretiner som stimulerar insulinutsöndring och hämmar glukagonsekretionen.
Diabetiologi
Def. Kronisk hyperglykemi med nedsatt insulinproduktion och/eller insulinresistens
Prevalens
- 3.5 – 4.5 % av Sveriges befolkning- 10 – 15 % av dessa har Typ 1
Metabol reglering
Lågt BS: Glukagon från pankreas alfaceller à Stim. levern till frisättning av lagrad glukos samt till nytillverkningHögt BS: Insulin från pankreas betaceller à Perifer vävnad tar upp blodglukos
- Sypmatiska nervsystemet nedreglerar insulinproduktionen och upprelgerar glukagonproduktionen.
Glukagonproduktion stimuleras av fet mat
Glukostransportörer
- GLUT1 – Uttrycks i de flesta celler- GLUT2 – I tunntarm, njure, pankreas, lever
- GLUT3 – Placenta och neuron
- GLUT4 – Den insulinstyrda glukostransportören. Tvärstrimmig muskulatur samt fettväv
Insulin
- Stimulerar perifer vävnad till glukosupptag- Stimulerar levern till glukosupptag och lagring (stim glykogensyntas)
- Hämmar glykenolysen (stim fosforylas)
Hur glukos påverkar insulinsekretion
Glukos går in i cellen via GLUT2 där den ombildas till ATP. ATP-känsliga kaliumkanaler stängs vilket depolariserar cellen och kalcium strömmar in vilket stimulerar exocytos av insulin.Insulinreceptorn
Insulin binder till tyrosinkinaskopplas receptor. IRS fosforylerar proteiner och rekryterar GLUT4 till cellmembranet.Ketacidos
Vid insulinbrist bildas ketoner vilka sänker pH i blodet med acidos som följd.HHS
- Drabbar främst äldre typ-2-diabetiker- Elektrolytbalansen (hypokalemi särskilt) är rubbat
- Större insult har lett till ökat insulinbehov
Senkomplikationer
- Huvudsakligen mikro- och makrovaskulära- Kärlen skadas och får problem med försörjning och borttransport av skadliga ämnen, hjärtattack och stroke mer vanliga
- Njurar, ögats retina, perifera nerver och kärl
Typ 2-diabetes
- En del av det metabola syndromet- Risk för hjärt-kärlsjukdom
- Minskad känslighet för insulin hos målcellerna
- Beta-cellerna bränns succesivt ut
Behandling
1) Livstilsförändringar2) Oral antidiabetika
3) Insulin
Orala antidiabetika
Sulfonureider- Förstahandspreparat för normalviktiga
- Verkar mot SUR1 receptor på beta-cellen. Stänger kaliumkanalen med ökat kalcium som följd à insulinfrisättning
Meglitinider
- Samma mekanism som sulfonreider men annat bindingsställe.
- Mindre risk för hypoglykemi
- Snabbare tillslag, kortare duration
Metformin - förstahandsval
- Verkar mot hepatocyter och ökar deras insulinkänslighet med minskad glukosporduktion som följd
- Ökar även i mindre grad insulinkänsligheten hos tvärstrimmig muskulatur och fettväv
- Biverkningar begränsar användandet, ffa illamående och gastrointestinala besvär
Alfa-glukosidashämmare
- Akarbos, hämmar nedbrytningen av långkedjiga kolhydrater i tarmen
- Som tillägsbehandling till livstilsförändringar eller annan farmaka
- Problem med GI-biverkingar, främst flatulens
Tiazolidindioner/glitazoner
- Agonist till transkriptionsfaktor som styr bl.a fettmetabolism, glukosmetabolism och fettcellsdifferentiering
- Minskar insulinbehovet med 1/3
DPP-4-hämmare, GLP-analoger
DPP-4 bryter ned inkretiner som stimulerar insulinutsöndring och hämmar glukagonsekretionen.